Marknadskommentar

|

Dyra cancermediciner har gynnat fondspararna

Hittills har majoriteten politiker och deras väljare accepterat att läkemedel mot cancer och andra livshotande sjukdomar är mycket dyrare än forskningen. Men nu kräver många ny tuffare regler. Kanske även de fonder som kallas hållbara?

Här i Sverige ger många människor gåvor till cancerforskning, ibland via testamente. Cancerfonden samlande under 2017 in 811 miljoner kronor och delade ut 600 miljoner till svensk cancerforskning under 2018.


Samtidigt tjänar läkemedelsföretagen extra mycket på just cancermediciner. Priserna sätts för att maximera vinsterna och lönsamheten är mycket högre än vad som krävs för att finansiera företagens forskning för att hitta nya läkemedel, enligt en rapport från den global hälsoorganisationen WHO i december 2018. Data från Australien visar att kostnaden per recept i snitt är 2,5 gånger högre för cancermediciner än för andra läkemedel.


Sticker i ögonen


Nu ökar därför kraven runt om i världen att de faktiska priserna i varje land ska bli offentliga, enligt en artikel i förra veckans The Economist. Hittills har tillverkarna ofta enbart offentliggjort listpriser, inte vad kostnaden är för patienterna efter rabatter. Det gör det lättare för bolagen att ta ut höga priser i länder med svag priskontroll, som USA. Den sammanlagda vinsten för tolv av de största amerikanska läkemedelsföretag var 280 miljarder kronor enbart under första kvartalet 2019, vilket sticker i ögonen. Vinstmarginaler över 20 procent är utmanande.


Läkemedel behövs ofta för att rädda liv, samtidigt som tillverkarna kan ta ut höga priser eftersom de skyddas mot konkurrens av patent. Syftet med patent är att samhället vill locka till forskning för att hitta nya läkemedel, men de senaste årens stigande vinster visar att mer pengar går till företagens ägare istället för till forskning. Politiskt har därför kraven ökat att sänka kostnaderna. USA har infört nya regler som säger att annonser för läkemedel i TV måste innehålla listpriset. Italiens hälsominister har fått brett stöd för ett förslag att införa nya internationella regler med krav att företagen måste offentliggöra både forskningskostnader, produktionskostnader och faktiska priser.


Politisk reaktion


Ändå har aktiekurserna fortsatt upp och fondspararna gynnats. Läkemedelsfonderna har hyfsat följt med den branta börsuppgången under början av 2019, i snitt har de stigit 15 procent, medan globalfonderna stigit 21 procent. Det kan tolkas som att många investerare inte bryr sig om risken att drastiska nya regler sänker branschens lönsamhet. Kanske är förklaringen att återkommande politisk kritik av orimligt höga läkemedelspriser i över 20 år, särskilt i samband med presidentvalen i USA, hittills inte bromsat vinsttillväxten. Politikerna har pratat, men inte ändrat reglerna.


Fast aktiva fondsparare som försöker pricka rätt fondkategorier gör ändå klokt i att ta det politiska hotet på allvar. Förr eller senare kommer en reaktion, när det via media blir tillräckligt tydligt att det är omoraliskt att människor dör i till exempel cancer för att de inte har råd att betala mediciner med väldigt höga vinstmarginaler.


Ohållbara


En annan möjlighet att påverka vore om fler fondföretag kategoriserar läkemedelsföretag med väldigt höga vinstmarginaler som ”ohållbara”, eftersom de inte tar socialt ansvar. För att detta ska ske behövs ändrade analysmetoder, där till exempel höga priser på cancermediciner ses som lika illa som stora koldioxidutsläpp.

Läs fler kommentarer i arkivet.

Aktiebörser

  Lokal USD SEK  
Stockholm (OMX AFGX)
0,1 -0,2 0,1 11:22
Frankfurt (DAX30)
0,3 0,2 0,5 11:22
London (FT-SE 100)
0,5 0,2 0,4 10:22
Paris (CAC 40)
0,2 0,1 0,4 11:22
Tokyo (TOPIX)
-0,5 -0,9 0,0 stängt
New York (S&P 500)
0,3 0,3 -0,1 stängt
New York (NASDAQ 100)
-0,9 -0,9 -0,1 stängt
Moskva (RTS)
0,1 0,1 0,2 18:51
Hong Kong (HANG SENG)
-1,4 -1,5 -0,9 16:08
Bombay (BSE SENSITIVE)
-0,9 -1,0 -0,7 14:52
Johannesburg (FTSE/JSE ALL-SHARE)
-0,6 -0,8 -0,6 10:22